Liberala feminister som förhandlar bort liberala principer

  • strict warning: Non-static method view::load() should not be called statically in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/views.module on line 906.
  • strict warning: Declaration of views_handler_filter::options_validate() should be compatible with views_handler::options_validate($form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/handlers/views_handler_filter.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_handler_filter::options_submit() should be compatible with views_handler::options_submit($form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/handlers/views_handler_filter.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_handler_filter_node_status::operator_form() should be compatible with views_handler_filter::operator_form(&$form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/modules/node/views_handler_filter_node_status.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_plugin_row::options_validate() should be compatible with views_plugin::options_validate(&$form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/plugins/views_plugin_row.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_plugin_row::options_submit() should be compatible with views_plugin::options_submit(&$form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/plugins/views_plugin_row.inc on line 0.

Petra Östergren hade en riktigt bra debattartikel i Svenska Dagbladet i måndags, om Feminitiskt initiativ och hur svårt det är att förena en "feministisk" vilja under ett paraply, och i synnerhet relationen Schyman och Carlshamre. Hon skriver bland annat:

"I en gemensam debattartikel i DN (1/3 2006) påstod Schyman tillsammans med Maria Carlshamre, som då precis anslutit sig till partiet, att de båda utgår ifrån en "feministisk ideologi" och att det därför inte gör något att de tycker olika i "sakfrågor". Frågan är om dessa uttalanden beror på okunskap eller om de är avsiktligt manipulativa. För det är inte alls primärt i sakfrågor feminister som Carlshamre och Schyman tycker olika."

Uppslag finns det gott om, som sagt, om man vill kritisera F!. Efter nyheten att Schyman reser upp 600 000 kronor av svenska skattebetalares pengar och lägger till Petras artikel som påpekar att partiet inte tycks använda gräsrötternas potentiella kraft, är det inte svårt att lägga ihop en slutsats och komma fram till att F!-orna som bäst gräver sin egna grav, av egen kraft. Problemen ligger inte bara i detta, utan i att F! ägnar sig åt sakfrågor de inte kan motivera hur de ska finansieras, eller ens vad de ska vara bra för. Det tycks som om sakfrågor formuleras för att de helt enkelt låter "feministiskt." Och som Petra påpekar, är det ju där de ändå förenas, men:

"I stället är ett fåtal sakfrågor det enda som förenar dem. Det finns inte heller en feministisk ideologi, som de påstår, utan flera. Eller rättare sagt: det finns flera feministiska teorier som på olika sätt beskriver orättvisor, förklarar dem och föreskriver lösningar. Och det är här skillnaderna uppenbarar sig. "

För hur ska Carlshamre som "liberal feminist" motivera kvoteringar? Jo, genom att undvika frågan, och fokusera på andra frågor, dvs., förhandla bort liberalismen. Nu är dock inte problemet riktigt sådant att det existerar ett bråddjup mellan Schyman och Carlshamre, eftersom Carlshamre, likväl som andra liberaler, tycks intagit en pragmatisk syn som i vissa delar är förvillande likt och präglat radikalfeministiskt tankegods. Som exempelvis moderaternas Anders Borg, som påstår att Simone Beaviour är den viktigaste feministiska tänkaren, och som talar om könsmaktsstrukturer. Carlshamre tycker att sexköpslagen är bra. Då är det läge att fundera över kopplingen till liberalism och vad det är för människosyn man egentligen är inspirerad av.

"Könsmaktsstruktur" är ett radikalfeministiskt begrepp. Sexköpslagen är en radikalfeministisk skapelse.

Jag kan inte se på något vis hur det är (traditionellt) liberalt att plädera för en begränsad rätt till sin kropp med hänvisning till både det allmännas bästa, den kollektiva nyttan (bekämpande av de så kallade könsmaktsstrukturerna med politiska medel), och individens bästa (individers påstådda bristande makt som skall ges dem med politiska medel).

Här skjuter sig svenska liberala politiker i foten gång på gång. Antingen genom att undvika ta ställning, eller att inta "korrekt" position (minns hur Muf i Kronobergs län fick bassning av moderpartiet, för att de lyfte fram "fel" fråga). Men problemet är inte ideologisk i första hand - utan ett större mått av rådande politisk korrekthet som tenderar att underordna ideologiska och filosofiska frågor om politiken. Man anammar idéer som är direkt motsägelsefull visavi den idétradition man påstår sig företräda. Det fungerar i det svenska politiska klimatet alldeles utmärkt. Som bevisats om och och om igen. Principer ses som något stelt och förlegat, något som kan förhandlas om. I namn av kollektiva nyttor. Och där ser jag en annan överordnad betydelse; hur en strikt feministisk radikal ideologi sipprat igenom alla ranker inom snart alla politiska partier på tvärsen med deras egna ideologiska grunder. Hur gick det till? 

Det saknas konsekventa principer. Och har man redan börjat nalla på principerna så står dörren öppen för alla möjliga idéer - som riskerar att ytterligare befästa individernas underordning i samhället av "kollektiva nyttor". 

I  Anders Borgs fall är jag dessvärre rätt kluven - att han funderar på könsskillnader är ju i grund bra? Här blottas en annan problematik. För som jag tidigare konstaterat gång efter annan har de mer ideologiskt präglade liberalerna ytterst svårt att acceptera att individer ingår i ett sammanhang, att det finns mönster av enskildheter som är könsrelaterade (löner, yrken, osv.).

Feminism utesluter inte liberalism - det beror ju helt på innehållet och bör betonas. Liberalism utesluter inte heller någon strukturanalys. Men. En del, om inte de flesta, liberala feminister använder samma språk och analysapparat och likartade lösningar som radikalfeminister i vissa frågor. Det är som om liberala feminister har gett upp principerna, och speciellt i vissa frågor. Men det skiljer dem ju inte från många andra politiska frågor där principer underordnats kollektiva nyttor? Vilket alltså inte F! är ensamma om. Så en spark på F! renderar även en spark på andra partier. Hederligast så.

Som jag ser det förstör alltför många påstådda liberala feminister både liberalismen och den feminism som är kompatibel med liberalism. På precis samma vis som en hel del påstådda liberaler förstör liberalismen. Allt för få röster ifrågasätter den verkliga och mest påtagliga maktstrukuren - den som underordnar individen kollektivet. Den politiska makten. 

Nu är inte Petra Östergren liberal. Påstår hon i alla fall. Men hon har ju fattat något väldigt väsentligt kring de politiska skeendena kring "feminism."

Comments

Bra inlägg om det här. Jag har alltid tyckt att det är märkligt att feminismen är så likriktad på det nationella planet. Det finns ju intressanta feminister som debatterar ur både oväntade och intressanta perspektiv där den marxistiska strukturanalysen inte betonas. Ett exempel är ju just Petra Östergren. Jag skrev om det där själv på min blogg i inlägget 'Feministiska röster som ylar i vildmarken'

Björn, ja, precis det jag ofta är väldigt förundrad inför. Det tycks som det finns något lockande i den alltför okomplicerade strukturanalysen som på ett enkelt vis förklarar världen. Sedan ska inte underskattas hur liberala feminister faktiskt säljer ut sina principer (om de nu någonsin varit existerande) av skäl som mest verkar handla om brådska (Petra åter igen). Det är en slags politisk otålighet - allt ska ske helst under nästa mandatperiod.

Och icke förglömma att vänstern i stort sett har monopol på politiken och således även feminismen, som ser staten som befriaren och förlösaren. Det är lätt att köpa budskapen - om omedelbar jämlikhet.

(bra skrivet själv, förresten)

Spontan reflektion: det som förenar feminister (radikal och liberal) är ändå accepterandet av patriarkat och synen på kön.

Så långt är ofta jag som...tja, någon slags liberal feminist, överens men vänsterfeminister. Däremot anser jag inte att allt ska skötas politiskt. Det mesta hör till det privata & missar man indivisperspektivet, i ett annars så väl struktur-drabbat område som våra könsroller, hamnar man fel.

Det ska bli spännande att se hur Carlshamre klarar sig i F!. Hennes hjärtefråga är ju sexköpslagen, så frågan är hur mycket nytta hon gjorde i den liberala gruppen i EP. Jag tror nog att det blir lättare för henne framöver.

Jag håller inte med. Patriarkatet, eller snarare könsmaktsordningen (synen) delas inte alls av alla feminister (som undertecknad). Det där ser jag ett direkt som anammande av en syn som är i grund anti-liberal.

Det avvisandet är inte ett avvisande av struktuella förklaringar, eller mönster av enskildheter. Men det kanske var det du menade?

Skulle tippa att FP är glada att bli av med henne?

(Håll utkik på måndag, Schyman och Carlshamre replikerar och Petra bemöter)

Posta ny kommentar

The content of this field is kept private and will not be shown publicly.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.