Klassisk feminism att ladda ner
Läs ett kapitel. operation könsmaktsförståelse (pdf)
Lästips
Eftersom jag inte uppdaterar bloggen speciellt ofta och den här bloggen har en triljards spamförsök dagligen har möjligheter att kommentera begränsats, inga inlägg dyker upp innan de okejats.
Ge oss bättre pris, kvalitet och utbud
Man skulle kunna påbörja en karriär som kommentator till DN kultur och ägna hela dagar åt att fingranska det som produceras där. Ibland blir man dock ofantligt road som alltid när jag läser Fredrik Strage, och nu hans bitch slap i fildelningsdebatten, this man is salt to the earth, eller åtminstone ger han DN den enda kredd som finns att uppbringa för deras del.
Att ladda ner musik illegalt bara för att slänga den kan tyckas ologiskt. Men fler och fler fans stör sig på artisternas arrogans och bristande kvalitetskontroll. Och nu när lyssnarna lärt sig att fildelning är stöld vet de också hur de ska ge igen för divalater, patetiska texter och trötta comebackplattor. De bitchslappar helt enkelt musikerna där det känns: i plånboken. Genom att ladda ner ett album flera gånger och trycka på ”delete” efteråt snuvar man artisten på massor av kosing.
Jag måste fundera på saken, har jag någonsin kastat nedladdade filer med någon artist? Yep, det har jag, och jag inser också vilken förlust jag åsamkat artisterna genom att rata dem. Att det är en bitch slap har inte föresvävat mig. Men mest av allt är jag så rädd nu för tiden att jag mest hållt på och streamat från TV-kanalernas tjänster. Jag blev så rädd så jag till och med betalade 49 spänn för att ta del av Medium så jag kan dreggla över Patricia som jag är hemligen kär i, precis när jag vill. Streamandet kunde ha varit bättre dock. Strul med DRM och spelare, och en rörig sajt som inte har vett att lägga upp sina program överskådligt och inbjudande. Man bjuds i och för sig också på gammal skåpmat, som hela första säsongen av Jericho, I am kidding you not, förvisso går det att dreggla över Skeet Ulrich också i desperation, men nog kunde TV 4 erbjuda mer kvalitet och utbud för dessa spänn? Om man står ut med att behöva uppdatera säkerhetsinställningar och gud vet vad stup i kvarten, så kan man gladeligen fortsätta. Så har vi bland annat TV 5 som stoltserar med streamad TV, men är det någon som verkligen orkar titta, kvaliteten och störande inslag av reklam är ju outhärdlig? I USA finns en hel del streamad TV nu för tiden, och man kan via olika program ta del av dem även från Sverige. Men lämnar mycket att önska. Jag förstår inte hur det är möjligt att ha tillgången till bra teknik och ändå lyckas många pajja upplevelsen?
Jag tröttnade igår på strulet och tecknade abonnemang med Bahnhof för att sluta känna mig rädd när jag laddar ner Medium, Stargate Atlantis och kanske till och med Jericho. Jag gillar serier, och visst kan jag tänka mig en box av somliga serier, men priset förskräcker oftast.
Det är väl någonstans här man inser att det kanske inte är bristen på betalningsvilja från konsumenterna som är huvudbryet utan mediabolagens brist på att erbjuda kvalitet, utbud och prisanpassning till en hungrig marknad. Helt i enlighet med gott och effektivt marknadstänkande. Ändå har bolagen lyckats vända på marknadsprinciperna och inte bara söker fostra oss att acceptera det undermåliga för ett dyrt pris, de tar också lagen till hjälp för att straffa den marknadshunger som skulle kunna belöna dem. Priset är alltid rätt när det anpassas till konsumenternas krav och efterfrågan, inte när konsumenterna ska anpassas till priset.
Comments
Zaremba och Strage. Resten kan man skippa med gott samvete.
Angående kvalitet sen, mina piratnedladdade DVDR:er spelar alla upp fint i datorn utan krångel. Mina köpta funkar i säg 7/10 fall utan meck/fulhack (nej datorn är inte gammal). Jag har på fullt allvar laddat ner diverse saker jag äger bara för att det ska funka (primärt dataspel men även film).
Som bonus tvingar mig många av de köpta att läsa copyrightinformation och dålig reklam om att inte stjäla innan den visar filmen. Jag har ju för fan _köpt_ skivan! Det är som en butik som stannar folk efter kassan och tvingar dem läsa obligatoriska snatteripamfletter innan de får gå ut, vill man reta upp sina betalande kunder är det en utmärkt plan, annars not so much.
Vilken annan bransch kommer undan med att pissa på sina kunder på detta sätt undrar man.
Karolina Ramkvist när hon kolumnar på DN gillar jag också förresten ganska ofta.
Verkligen, vilka andra branscher pissar på sina kunder? Månget beteende och inställning som finns där skulle aldrig fungera face-to-face och det är väl det som gör skillnaden att de slipper möta kunden.
Jag har också laddat ner failade produkter, både filmer och spel. Sedan fanns ju den där berömda regionsbegränsningen som sabbade en hel del, och enda lösningen var att bryta mot lagen/whatever för att ens kunna använda köpta produkter.
Karolina Ramqvist är bra ja men inte i samma klass, med henne måste jag vara iaf lite intresserad av ämnet, med Strage läser jag oavsett hur lite jag bryr mig om allt från broder daniel till rap på 80talet. Nathan Shachar var bra med förr men är gömd på dn.se (som det mesta) och verkar skriva mer sällan.
Vid närmare eftertanke kan jag tänka mig två branscher som också behandlar sina kunder rätt illa, flyget* och tåget. Även dessa har stora inslag av statliga monopol/garantier/specialregler. En händelse som ser ut som en tanke.
För övrigt är det kul att medan hela DN Kultur ligger i krig med ledarsidan och verkligheten är det bara Strage som vågar såga en ledarartikel direkt, mycket roligare så. Mer sånt!
*Till dess försvar är mycket av lidandet orsakat av säkerhetsteatern som bara delvis är upp till flygbolagen. Mediabranschen däremot kämpar aktivt för att jävlas med sina kunder. Om SJ går ut och skär däck på bilar och bittra SAS-flygvärdinnor antastar tågresenärer skulle det bli mer jämförbart dock, de skulle ju säkert vilja.
Den som vill sälja något har rätt att sätta ett pris och välja ett sätt att genomföra transaktionen. Den som vill köpa har rätt att acceptera villkoren eller avstå. Svårare än så är det väl inte?
Du kan förstås tycka att företagen ifråga agerar självdestruktivt, men det är väl inte din sak?
Eller missförstår jag dig helt?
[quote=Staffan Ovesson]Den som vill sälja något har rätt att sätta ett pris och välja ett sätt att genomföra transaktionen. Den som vill köpa har rätt att acceptera villkoren eller avstå. Svårare än så är det väl inte?
Du kan förstås tycka att företagen ifråga agerar självdestruktivt, men det är väl inte din sak?
Eller missförstår jag dig helt? [/quote]
Faktum är att det vore perfekt om det vore så! Men copyrightindustrin nöjer ju sig inte med det. Istället har man förhandlat sig till speciallagar som snedvrider marknanden så att den är lika fri som en blond ballgaggad gimp i Billy Butts källare.
Eller jämför, om Volvo krävde av sina bilköpare att de aldrig lånade ut bilen, körde passagerare eller sålde den vidare skulle vi tycka de var konstiga. Om Volvo sedan krävde och fick rätt att använda sig av polisen för att kolla om du efterlevde deras regler börjar vi närma oss lite av hur marknaden för musik/film fungerar. Utan att dock vara helt där.
Sen är det ju fritt för hugade konsumenter att såga marknadsaktörer jämns med knäna, även på en eventuellt fri marknad. Det är därför den kallas fri bland annat. Inte minst med tanke på att många av oss som laddar ner i mängder också är dem som betalar mest. Vi vill verkligen betala för kvalitet. Istället får vi fingret och behandlas som tjuvar när vi gör rätt men kungar när vi bryter lagen.
Delphi-lisa,
Jaja, man har att ta ställning till att ingå ett licensavtal när man vill köpa en upphovsrättsskyddad vara; jag missade det. Men inte heller det gör väl saken svårare?
Att det finns speciallagar kring just de här avtalen är möjligen något man kan ifrågasätta, men det är en annan diskussion antar jag.
Staffan, om marknaden inte beter sig marknadsmässigt är det en konsumentkritik som är relevant.
Varför skulle sedan upphovsrätten vara en annan diskussion, den är ju central för möjligheter att göra avtal/inskränkningar av hur en produkt får hanteras och som är omöjliga för konsumenterna och som i sin tur förklarar att vi har en fildelningsproblematik?
Den här paniken som har spridit sig är helt obefogad. Jag laddar på som förut, än har jag inte fått nåt brev. Sannolikheten att nån apb-tomte ska sitta och ladda på samma torrent som jag, anteckna mitt ip-nummer, göra screen-caps (fråga om det ens kommer hålla som bevis i framtiden), kolla upp vem det tillhör osv. är försvinnande liten. Det skulle dessutom inte räcka med en nedladdning (intrånget ska ju ha en viss omfattning) utan man skulle behöva ha den här turen upprepade gånger innan dom kan begära ut ens ip och jag tvivlar på att dom ens har kompetens att samla nån sammanhängande bild eftersom ip-nummer ändras. Inget fall har än så länge rört torrent-nedladdning utan alla fall har handlat om dc++, där det är mycket lättare att se vem som laddar vad. Dom verkar fullständigt inkompetenta piratjägarna. Jag är dessutom tveksam till att de kommer försöka ge sig på enskilda upp/nedladdare överhuvudtaget.
Louise,
Givetvis har du rätt att vara kritisk som konsument (och jag instämmer till stor del), men nu använde du den kritiken för att motivera ditt val att inte göra rätt för dig, och i det sammanhanget är den inte relevant.
Vad jag menade med att förekomsten av speciallagar på det här området är en annan diskussion är att man skulle kunna hantera det som nu faller inom upphovsrätt som en del av avtalsrätten. Förmodligen skulle då de särskilda bestämmelserna inom upphovsrätten återkomma i någon form som rättspraxis för vissa typer av avtalsbrott. Om vi skulle vinna något på en sådan förändring vet jag inte, och jag antar att det är en annan diskussion.
David, förvisso har du rätt, men dammluckan är juridiskt öppen.
Staffan. Måste säga att jag nog inte riktigt förstår ditt resonemang eller invändning eftersom jag påstår att jag gärna gör rätt för mig. Påståendet är att bolagen försvårar rollen som konsument. Detta är alltså en reflektion över att det råder ett skevt förhållande mellan konsument och producent och varför och vad som kan göras bättre rent marknadsmässigt. Nu väljer ju dock många av de stora aktörerna på marknaden att med lag kuva ett konsumentbeteende istället för att dra lärdom.
Det är inte heller så enkelt att översätta upphovsrätt vad gäller immateriella produkter till "avtalsrätten". Delphi-lisa har skrivit om varför här:
http://www.louisep.net/blogg/node/1242
Det är inte en annan diskussion eftersom den illegala fildelningen har allt att göra med saken.
Betyder det att det är fritt fram att lägga upp "Klassisk Feminism" som pdf så vem som helst kan ladda ner den?
Anders:
Louise är som kreatör lika mycket offer för mellanhandens maktposition som slutkonsumenten är.
Hade kreatör och konsument haft lika stor eller större makt i processen som megakorporationerna där emellan hade inga problem förelegat; då hade distrubition och försäljning kunnat skötas till allas gagn. Behov och efterfrågan hade balanserats ut i alla delar av processen, produktion, distrubitionsteknik etc.
Illegal fildelning är att betrakta som konsumentens civila olydnad, en kommentar på den maktobalans som existerar i marknadsmekaniken iochmed mellahandens oheliga allians med juridiken. Om det får avsedd effekt gagnar det i slutändan kreatören även om det kortsiktigt kan komma att drabba henne.
Konsumentens reaktion är oundviklig, att använda sin konsumentmakt, och den skyldiga till kreatörens förlust är i själv verket mellanhanden som misskött sitt distrubitionsuppdrag för egen vinnings skull.
Att fråga Louise P om hon vill att hennes bok skall publiceras gratis är att sparka på någon som redan ligger. Fråga henne istället om hon vill att hon eller hennes distrubitionsförlag skall ha mest att säga till om angående hennes verk. Det är hederligare.
Eller för att tala klarspråk:
Man får skilja på ideal och realitet. Vi som arbetar för en annan och bättre värld, måste fortfarande leva i denna.
Det är ju inte juridiskt fritt fram, å andra sidan kan vem som helst göra det för vem som helst, om de har tillgång till pdf:en eller orkar scanna in den eller kopiera den.
Har jag något emot det? Nej, självklart inte, det är inget hot mot boken eller mig eller ens mitt förlag. Böcker är gångbara ännu för att det är ett skönt och behändigt format, folk gillar att ha böcker och skiljer sig från att lyssna på musik eller konsumera nyheter och kortare medieformat. Är priset rätt är det inget problem alls, här som i allt annat.
http://louisep.net/blogg/node/1877
Man kan göra som HAX också för den delen, erbjuda en bok om hur man bloggar framgångsrikt för nedladdning mot en liten slant.
Producenten sparar på kostnader, att lägga upp en pdf är billigare än att trycka. Risken är att den fildelas, men den finns ju ändå.
Jaså, du gör gärna rätt för dig. Tja, det är mycket man "gärna" gör. Jag konstaterar att du väljer att inte göra det och att du försvarar det valet med att du är missnöjd med utbudet ("priset förskräcker"), och då är min ursprungliga invändning mot det försvaret vad jag kan se giltig.
Jag vet inte om jag håller med om att Delphi-lisa pekar på några egentliga svårigheter med att behandla upphovsrätt som ett specialfall av avtalsrätt. De problem hon tar upp är ju sådana som domstolar måste ta ställning till och utarbeta praxis för i alla avtalsfrågor, särskilt sådana som berör konsumenter. I fallet med upphovsrättsskyddat material är en sådan "praxis" (som det skulle bli utan särskild lag) utarbetad - i upphovsrättslagstiftningen.
Vad gäller nedladdning skulle man kunna definiera brottet att medvetet utnyttja ett avtalsbrott, ungefär motsvarande häleribrottets förhållande till stöld.
Staffan, du såsar ihop något tankebygge som jag antar handlar om att "gratis är gott". Det blir inte bekräftat giltigt för att jag påstår att dyrt och dåligt är ett viktigt motiv för att fildela, jag skull vilja lägga till tillgänglighet dessutom. Vi lever i en modern värld där kostnaden och tillgängligheten är väsentligen revolutionerad. Din slutsats följer inte av premisserna. Det är faktiskt konstigt att marknaden inte drar nytta av konsumentbeteende (det som gärna görs) utan istället försöker fostra beteende. Det hjälper uppenbarligen inte och det för oss längre ifrån ett marknadstänk än någonsin.
Vad gäller avtal så måste de vara behängda med rimliga villkor. När det gäller immateriella produkter - mer specifkt sådant som går att kopiera enkelt som musik, texter, spel - är "avtalen" (upphovsrätten) utformade på så vis att de syftar till att begränsa spridning. Det är här problemen uppstår och accentueras just för att vi lever digitalt men kassettkriget eller bandspelarna eller kopiatorerna var principellt inte annorlunda.
Att bara hänvisa det till att det är sådant domstolar ska pyssla med är ju kanske en smula otillfredsställande som visats och visar sig ständigt.
Slutligen hur och på vilket vis ägde "stölden" rum menar du? Har någon berövats något?
Jag har inte sagt att någon stöld har ägt rum. Jag sa bara att nedladdning förhåller sig till piratkopiering som häleri förhåller sig till stöld.
Eh, du sade att detta gällde nedladdning.
För en 15 år sedan hette det att skivbolagen ville ta ut avgifter på handel med beg skivor. Det kan ha varit en tidningsanka eller så kan det ha varit ett seriöst förslag som föll på sin egen orimlighet.
Sedan så förstår jag mig inte på folk som föredrar usla kopior. Visst, jag kan skaffa mig en utmärkt läsplatta. Men kan jag göra marginalanteckningar på ett lika enkelt och elegant sätt som i en pappersbok? Knappast.
Men gillar ni verkligen Ramqvist? Jag är chockerad! Har ni inte läst hennes apologism inför Buju Bantons homofobi eller hennes snyftande över vad de hemska marknadskrafterna har gjort med hennes kolonilott Jamaica (komplett med illa dold sexuell symbolik.) Och rent allmänt så framstår hennes texter som mer platta, kalla och döda än det som ligger i fiskdisken. Men visst, hon kan ju alltid säga att det var en ironisk [i]feministisk strategi[/i] eller något...
Staffan, alltså om nedladdning skulle tolkas så måste du ju mena att en stöld går att etablera som samma sak som uppladningen. Så frågan kvarstår.
Den relevanta likheten mellan uppladdning och stöld är att båda är brott, i det ena fallet mot avtalsrätten i det andra mot äganderätten. Nedladdning och häleri förhåller sig på samma sätt till dessa brott: det handlar om att dra fördel av ett brott som begåtts. Därför är också den moraliska grunden för att betrakta handlingarna som brottsliga densamma.
Ok, vi får nog utgå från att du inte är jurist då, inte ens pantade åklagare i Pirate bay rättegången kan förmå sig att formulera fildelning som en form av stöld eller brott mot "avtalsrätt", upphovsrätt är inte att betraktas som avtal. Det är inte heller att etablera att en stöld ägt rum, eftersom ingen får något stulet om någon gör en kopia. Frågan det handlar om är om en illegal kopia innebär en förlust för upphovsrättsinnehavaren. Sedan är det ingen större skillnad (vad gäller fildelning med hjälp av torrents) på upp - och nedladdning eftersom de vanligtvis sker samtidigt.
Upphovsrätt är en begränsning av äganderätten genom att den stipulerar hur du får förfoga över den produkt du köper.
Den moraliska grunden får du nog vidareutveckla.
Lustigt hur man kan ingå avtal med diverse juridiska personer utan att ha skrivit under just ett avtal. Eller ens avtala nåt. Jag tror att rätt många andra aktörer på marknaden skulle gilla det.
Upphovsrätt är just det skulle jag säga, dvs särregler som inte passar inte på äganderätt eller avtalsrätt, inga ingångna avtal har brutits och ingen egendom tagits. Deras legitimitet går inte att smeta av på upphovsrätten.
Och berövande av någon intäkt är inte stöld, i så fall skulle ju musiker stämma de där jävlarna som startade radio vilket dödade deras marknad. Eller just det, det var copyrighttalibanernas mission innan den misslyckades*. Precis som kassettbanden stal intäkter. För att inte tala om videon. Och jag vet inte vad, argumentet är lika giltigt då som nu dock.
*För att inte tala om vad klostrena tyckte om den där barbaren Gutenberg som sabbade massor med business för dem, hållit på ett tag detta ja.
En vara kan säljas med villkor. Det innebär att man har möjlighet att betala en viss summa för att ta den i besittning, om man accepterar att man får göra vad man vill med den utom t.ex. att kopiera den och göra den tillgänglig för nedladdning. Accepterar man inte de villkoren får man avstå från varan ifråga.
Man äger alltså inte t.ex. en film-DVD så som man äger, låt säga, en gaffel (naturligtvis skulle även en gaffel kunna säljas med villkor). Besittningen är villkorad, och bryter man mot villkoren begår man ett avtalsbrott.
Fint. Men fildelning handlar ju inte om att sätta dit dem som rippar/kopierar orginalen och därmed bryter mot dessa avtal (de aldrig skrivit under i de flesta fall).
Eller för att använda ett exempel från just avtalsrätten, om jag säljer en bil med vilkoret att den aldrig får transportera flera människor till dig är det helt ok*. Om du lånar ut den bilen till Nisse som prompt kör sin familj i den kan jag knappast dra Nisse inför domstol för avtalsbrott. Vilket är fallet med kopieringen/fildelningen. Varför just mediaindustrin ska ha dessa undantag som andra aktörer bara kan drömma om kan man då ifrågasätta vilket vi gör.
Så återigen, avtalsrätt passar detta rätt dåligt. Upphovsrätten handlar snarare om en begränsning i äganderätten alternativt en väldigt lustig/expansiv syn på avtalsrätten.
* evt inte under svensk lag om vi är privatpersoner men låt oss inte förlora oss i detaljer som lagens krav på rimliga vilkor.
Det mest elegant formulerade användaravtalet följde med [url=http://www.a-sharp.com/kodp]Kings of Dragon Pass[/url]. Där jämfördes programvaran med en bok då den kan byta ägare många gånger men bara ha en läsare i taget. Underförstått: Dra så många säkerhetskopior du vill på CD:n men sprid dom inte.
Och läste någon Kjöllers [url=http://www.dn.se/opinion/signerat/sjo-och-natrovare-kanalen-mellan-somalia-bay-och-pirate-bay-1.854752]ledarstick[/url] idag? Nätversionen gör inte pappersversionen rättvisa då man även får se en bild på Swartholm och Sunde som fånflinar så att ansiktena håller på att slitas itu. Jättetjusigt med ryggsäck till vindtygsjacka när man står inför rätta! (Ja, jag anser att de förmoderna idéerna om att man kan bedöma en persons inre efter dennes yttre äger en viss sanning.)
Men för att analogin ska stämma, måste vi förutsätta att Nisse vet att det var en väsentlig förutsättning för dig för att sälja bilen till mig att bara en person fick köra den. Vi måste också förutsätta att du i praktiken aldrig kommer att kunna stämma mig för det här. Du bara ser en massa familjer köra omkring i bilar du sålt, och det går inte att bevisa att just jag har brutit ett avtal med dig.
Och då är det fel av Nisse att göra så - av samma skäl som det är fel att köpa saker som man vet är stöldgods - och av samma skäl har samhället rätt att straffa den som gör så.
Det är väl vad du kallar en expansiv syn på avtalsrätten. Det behöver dock inte innebära en speciallag kring just intellektuella produkter, utan det skulle kunna vara ett generellt brott man då definierar. Det är vad jag kan se bara bra för samhället att det brottet finns. Lägg märke till att konsekvensen av Nisses agerande kan bli att du måste avstå från att sälja bilar, och att de som (till skillnad från mig i exemplet) vill köpa bilar av dig och respektera dina villkor inte kan göra det. Det skulle alltså kunna bli bättre för några i samhället utan att det blir sämre för någon .(dvs bli mer paretooptimalt), men pga att folk har möjlighet att agera som Nisse blir det inte så.
Jag tycker att det är lustigt att så många klagar på underhållningsbolagens girighet och uselhet nu. När de flesta betalade för sig (eller inte betalade och fick sämre kvalitet), så var det inte lika mycket gnäll på den saken.
Jag tror att fildelning bara kan fungera som ett marginellt fenom
nne. Blir det större, så kommer det bli hårdare tag eller sämre utbud och kvalitet. De som har lösningar som leder till lösare tag och bättre utbud och kvalitet får gärna ge sig in i underhållningsbranschen, istället för att klaga på den.
När domen hade fallit mot TPB så benade ju SVT igenom massa saker. En av punkterna var piratstreamade teveprogram. De visade en hockeymatch, och där måste jag säga att snålheten verkligen bedrog visheten. Upplösningen var urusel och det var kanske 2 bilder per sekund. Det var så vidrigt att jag skulle ha betalat för att få slippa se det.
Posta ny kommentar