Den fria viljan lever och har hälsan

När mänskliga skillnader förklaras med biologiska faktorer blir begreppet determinism inte sällan använt som ett slagträ i sådana här diskussioner. Underförstått är det något dåligt, och används ofta felaktigt, som en synonym till fatalism, som är den totala ödestron.

Determinism i  mening att beskriva mänskligt handlande och beteende som styrda av sociala och ekonomiska lagar är dock något som ofta hävdas i socialkonstruktivistisk klassanalys som menar att vi är födda som oskrivna blad.

Determinism är alltså på inget vis undantaget de som anser att människan är styrda av kulturella, sociala och ekonomiska faktorer och att det är den förklaringen som gäller när vi tolkar och analyserar skillnader och olikheter mellan könen. Det är främst socialkonstruktivister - och inte s.k biologister* - som framhåller att det omöjligen kan finnas fria val så länge det finns strukturer som begränsar våra val. Alla olikheter socialt och ekonomiskt ses som bekräftelse för att så är fallet. Det är en förklaring att det fått ett stort genomslag i feministisk analys som utgår från att både valen och utfallen kommer vara lika om vi är fria. Det finns ett slags hopp i detta, där det i så fall är möjligt att med politiska och sociala reformer förändra och motverka olikheter.

Det är en vanlig uppfattning att determinism nödvändigtvis förutsätter att mänskligheten eller individer inte har något som helst inflytande att forma och påverka sin framtid och därför är determinism inkompatibel med den fria viljan. För att kunna hävda att den fria viljan existerar kan den inte vara styrd, och om vi är styrda så kan inte den fria viljan existera. Det är enkelt att tänka sig det logiska problemet på det sättet. Båda synsätten skjuter ju den fria viljan i sank logiskt sett. Människan framträder som en mekanisk varelse likt en slav under strukturer eller biologiska förutsättningar.

Det finns emellertid en filosofisk kompabilitetslösning som går ut på att erkänna att framtida händelser kan följa av tidigare händelser men att förloppet också är avhängigt av hur vi förmår hantera information och styra framtiden. Fri vilja ses som en grundläggande egenskap för moraliskt ansvar, den är i så fall en gradfråga. Tvång leder till sämre möjligheter till att göra val och ansvaret följer därefter. Den fria viljan som en nödvändig konsekvens av att människan är en tänkande intellektuell varelse. Oavsett anledningarna som bestämmer våra önskningar och begär, är det ytterst den fria viljan som uttrycker dem.

Utan den fria viljan kan vi helt enkelt inte överleva. Den fria viljan är ett uttryck för den unika vilja som varje människa besitter och som ingen annan kan ha insikt i eller ha möjlighet att uttrycka å någon annans vägnar blir det individualistiskt nödvändiga med en fri vilja mer begriplig. Människans mest grundläggande egenskap brukade Ayn Rand påpeka är viljan att leva. (Nu kan man dock invända att de finns ju de som har viljan att dö.) En människa är förmögen att utöva sin vilja utifrån sina egna önskningar, åsikter och behov, även om sociala och ekonomiska förhållanden ger olika grader och tillgänglighet av information att ta hänsyn till.

Just tillgången på information brukar, som följd av att tänka sig att den fria viljan är omöjlig, vara ett argument för att staten är bättre på hantera beslut som rör individer, och därmed blir det ett argument för centralplanering, eller en stark välfärdsstat med vida befogenheter över "det privata". Detta brukar motiveras med att tillgången till information skulle vara mer omfattande för beslutsfattare än för enskilda individer. Men tillgången är begränsad även för staten, och ännu mer begränsad om vad som därmed är bäst för enskilda individer. Fullständig information är en omöjlighet, alla människor agerar utifrån sin begränsade information, det är det bästa som går att uppnå. Tillgången till information alltid är bättre på en fri marknad för var och en än i en stat där beslutsfattare tar på sig att centralplanera. Frihet är alltså en gradfråga, hög grad av tvång omkullkastar den fria viljan, eftersom den inte kan uttryckas.

Detta i sig visar att det finns ett behov att röra sig bort från den socialkonstruktivistiska  mekaniska och materialistiska synen eftersom den inte förmår avläsa mänsklig komplexitet och variation. Strukturella förklaringar och analyser utesluter inte en förståelse för komplexiteten av mänsklig natur, vilket däremot ett socialkonstruktivistiskt perspektiv gör. Att använda sig av strukturalistiska förklaringar till mänskligt beteende och handlande innebär inte heller per automatik en mekanisk och materialistisk syn på människan. Det innebär att våra handlingar sker utifrån vissa förutsättningar, men också utifrån hur vi bedömer situationer, våra valmöjligheter och vårt egenintresse. Det torde inte förvåna någon att våra handlingar och våra preferenser inte sker i ett vacuum, men inte heller att vi inte är fladdrande löv i vinden som kastas än hit och än dit av yttre krafter. Människan har att ta ställning till sina egna intressen utifrån verklighetens ramar och förutsättning, vilka val som finns att tillgå, vad som gagnar henne och på vilket vis hon bedömer att hennes handlingar tillfredsställer hennes mål och önskningar, och att ta ansvar för det som principiellt motsvarar den grad av hur fritt det valet var.

Naturrätten satt i detta sammanhang är att den är en effektiv social metod för att kyla ner oss alla och få oss att handla fredligt istället för att slå varandra med påkar för att någon ska underkasta sig. Men den säger oss också att det finns ingen anledning att begränsa människor i föreställningar att de är förutbestämda till ett visst öde, vare sig av biologiska eller socialkonstruktivistiska skäl.

Sist kan man konstatera att John Locke hade rätt när han menade att frågan om existensen av den fria viljan är meningslös. Detta trots att Lockes idé om det oskrivna bladet (Tabula Rasa) ligger till grund för Rousseaus idé att vi är styrda av yttre faktorer och som gav upphov till den socialkonstruktivistiska skolan. Men han hade också fel. Lockes tanke var att vår hjärna är tom från början, vilket är en empirisk idé, och den var logisk för honom, och menade att vi lär oss av erfarenheter och kunskap. Sedan dess vet vi att gener och biologi har inflytande och att verktyg finns på plats redan när vi föds ut i världen. Alla kan inte bli operasångerskor eller matematiker. Något man trodde långt in på 1900-talet, och frågan är om den inte lever kvar i någon mening fast med andra ord.

Give me a dozen healthy infants, well-formed, and my own specified world to bring them up in and I'll guarantee to take any one at random and train him to become any type of specialist I might select – doctor, lawyer, artist, merchant-chief and, yes, even beggar-man and thief, regardless of his talents, penchants, tendencies, abilities, vocations, and race of his ancestors. I am going beyond my facts and I admit it, but so have the advocates of the contrary and they have been doing it for many thousands of years. J.B Watson (1925)

Men  hur påverkan än ser ut, raserar den inte den fria viljan, den fria viljan måste vi ha just för att vi vet bättre om oss själva än resten av världen, ingen kan ha den fulla informationen om en annan människa och veta bättre. Det var det Locke alltid hade rätt i och alltid kommer ha rätt i. Eugeniken flunkade, och nu flunkar även socialkonstruktivismen, och den fria viljan består.

*) och sedan har vi ihjäl populäruppfattningen om biologismen tycker jag. Med det menar jag att det finns inga biologister i mening att någon på allvar tror att vi är totala slavar under biologin.

Comments

Denna socialkonstruktivistiska determinism visar sig som allra sorgligast hos politiker och byråkrater, vars liv är kringskurna av kultur, miljö och (inte ovanligt) arv. De kan inte hjälpa att de känner ett överväldigande behov av att detaljkontrollera sina medmänniskor! Vi måste hjälpa dem!

PS. Ekvationslösning som captchas? (Den jag just ser vill att jag ska lösa x*1 = 2.) Här ser jag en möjlighet att inte bara undvika spam utan också höja nivån på kommentarerna; exempelvis erf (-z) + erf z = ___. E.g., for "two plus four = ?" enter 6.

Dock är den kompatibilistiska "lösningen" bara ren semantik. Den bygger helt enkelt på att man definierar om "fri vilja" från den libertarianska synen: "att man hade kunnat göra annorlunda än man faktiskt gjorde", till att det som görs utan yttre tvång är ett utslag av "fri vilja". Så den "lösningen" tar inte ens tag i problemet med determinism i förhållande till "fri vilja".

Informationsargumentet visar inte heller att vi har "fri vilja", eftersom det bygger på en sammanblandning av den ontologiska och den epistemologiska frågan. Bara för att någon annan inte har tillräcklig eller nödvändig information om dina val, så visar inte det att ditt val inte var förutbestämt.

Sen håller jag förvisso med om att vi kan och bör behandla människor _som om_ de hade fri vilja. Men det är ändå inte riktigt det som du verkar argumentera för?

Visst, man kan säga att man därigenom lyfter idén om "den fria viljan" och tillika idéen om "individen" till en pragmatisk nivå. Det vill säga den fria viljan är semantisk i mening att påverkan inte spelar den avgörande rollen utan ses som en förmåga att som individ (jaget) hantera information, och hanterande har inget heller att göra med bästa/eller för all del förubestämda, utfall (det beror på hur du värderar och vad du har för information)vilket är en del av informationsargumentet.

Men åter igen, frågan om existensen av fri vilja blir i slutändan ganska meningslös, och jag drar också slutsatsen att det är ändå bättre att vi bör behandla varandra som om den fanns, på samma vis som vi talar ännu om individer trots att hjärnforskningen nog kan visa att vi är väldigt lika. Därför att vi skulle inte kunna hantera oss själva och omvärlden utan den idéen.

PS. Fast kompabilitetslösningen är ganska elegant. Jag tror Rummel uttryckte den bäst här:

http://www.hawaii.edu/powerkills/DPF.CHAP30.HTM

[quote]Locke3 and Hume4 have extended Hobbes's "freedom to do without restriction" to "the power to do or not as one wills." This meaning makes freedom strictly a power, an ability, restricted to the person, and not a freedom of the will. The will may be fully determined by psychological or biological forces and conditions; yet an individual may be externally free to act out this determined course. For Locke, the will is as I have defined it, a power to choose. To then ask whether this power has a power (of freedom) is meaningless, as asking whether a circle is square. The question about freedom should be really about the empirical forces restraining or compelling behavior against one's will.[/quote]

[quote]However, Locke means something more than just freedom from restriction or compulsion regarding one's preferences. We are also not free if our potential as well as actual choices are restricted, as in Locke's example of a man locked into a room in which he prefers to stay. The man desires to stay in the room, is able to do so, and is thus free by Hobbes's definition, but the man does not have the power to leave the room and is thus not free according to Locke.[/quote]

[quote]Whether or not a person has the power to do as he wills remains a fundamentally empirical question. As far as he may know or we can observe, he has complete freedom (power) to do or not as he wills. Yet, his will, in its choices, may be determined subconsciously or physically.5 As does Hobbes's definition, Locke's freedom as power to do or forbear limits the determinism versus free will question to external freedom, to what might be the product of a complex causal network. This buys a neat solution by a definition that misses the issue of freedom as commonly intuited. [/quote]

Jo jag håller med om din pragmatiska slutsats. Rummel i all ära, men Peter van Inwagen formulerade ett ännu snyggare argument _mot_ kompatibilismen:
[quote]If determinism is true, then our acts are the consequence of laws of nature and events in the remote past. But it's not up to us what went on before we were born, and neither is it up to us what the laws of nature are. Therefore, the consequences of these things (including our present acts) are not up to us.[/quote]

Ah! Och så har vi Galen Strawson.

[quote]Philosophers give very different answers to these questions, hence also to two more specific questions about ourselves: (1) Are we free agents? and (2) Can we be morally responsible for what we do? Answers to (1) and (2) range from 'Yes, Yes' to 'No, No' - via 'Yes, No' and various degrees of 'Perhaps', 'Possibly', and 'In a sense'.–Galen Strawson [/quote]

Strawson pekar på att diskussioner om fri vilja leder in i ett oändligt led bakåt och visar sig därför vara meningslös av denna anledning. Han menar att om man är ansvarig för sin nuvarande handling, vilket följer av fri vilja, måste varje led bakåt också visa att man är ansvarig även för den handlingen. Till slut kommer man till den punkt där ansvaret måste ha uppstått ur ett ingenting. Detta är förstås en logisk omöjlighet, och därför menar Strawson att själva begreppet fri vilja är meningslöst och inte kan användas. Det Strawson propagerar för är ett försök att hävda att determinism måste vara absolut, ett allt eller inget, och gradfrågan som Locke hävdat skjuts åt sidan. Det omvända, men det resonerar inte Strawson om, är att härleda ansvaret från nuvarande handling till varje framtida handling, om vi inte äger någon fri vilja så kan inga framtida handlingar heller tas ansvar för. Om vi en gång var ansvarslösa (som en bebis är) är vi alltid det tycks Strawson mena, det är möjligen logiskt, men det vore också att hävda att en bebis och en vuxen människa är av samma slag, det är däremot omoraliskt. Det kan vändas logiskt så att om vi förmodar fri vilja och medföljande ansvar på samma logiska grund skulle kunna döma bebisar till fängelse.

(puh)

PS. Fatta att ha ett sådant namn?

[quote=Tom]
PS. Ekvationslösning som captchas? (Den jag just ser vill att jag ska lösa x*1 = 2.) Här ser jag en möjlighet att inte bara undvika spam utan också höja nivån på kommentarerna; exempelvis erf (-z) + erf z = ___. E.g., for "two plus four = ?" enter 6.[/quote]

Höjs gör det nog, till priset av knastertorra skämt i stil med

ʃ e(x) = ƒ u(n)

[quote=louisep]PS. Fatta att ha ett sådant namn?[/quote]

Galen Halmgubbe

Anta att Tabula Rasa vore sant. Varifrån får då en del för sig att man kan fylla människan med vad som utanför individens kontroll och inte av individen själv?

Det är ett bra argument för en stark välfärdsstat, folkhemmets essens.

Adam Smith verkar ha en liknande idé när han skriver om arbetsfördelning; nämligen att skillnaden mellan olika människors naturliga förmågor är mindre än vad kan man tro utifrån deras olika work skills. Den som tidigt får börja dra spik or whatever kommer med åren att bli expert på just det.

Detta med att betona inlärning genom erfarenhet snarare än genom gudagiven/genetisk insikt/uppenbarelse el.dyl. ligger väl ganska nära tabula rasa och den empiriska modellen. Sedan kan väl även den dras för långt i vissa sammanhang.

Man kan ju jämföra med språk. Människan verkar födas med en impuls att babbla och härma, men inte med ett specifikt språk. Hon är då en tabula rasa med avseende på vilket språk hon kommer att lära sig, men inte med avseende på att hon är designad och förprogrammerad till att lära sig något språk. En chimpans har i jämförelse inte samma speciella design av strupen för att kunna frambringa de fonetiska ljud som människospråk bygger på, även om en chimpans faktiskt kan lära sig teckenspråk... Skillnaden mellan människor och djur är inte SÅ stor som man har velat tro heller m.a.o. Helt säkert har även djur den basala viljan att leva t.ex.

Det var ganska vanligt med denna tanke att erfarenheten formar oss. Locke drevs av den empiriska tanken när han formulerade tabula rasa, och det var logiskt för honom att erfarenheten formade människan. Men nu vet vi ju att det inte är så enkelt. Intressant nog förfäktade han idén att vi är deterministiskt ödesdömda, och verkar ha menat att frågan om fri vilja blir meningslös om vi alla blir ansvarslösa.

Jag tror att man får förstå Locke mycket som motsatsen till vissa doktrinära kristna läror, där även "den fria viljan" kan ingå som en del av ett rent teologiskt resonemang, som handlar om synd och arvssynd och frälsning från densamma. Utan fri vilja faller tankekedjan att människan har sig själv att skylla för sitt avfall från Gud, och ett ansvar på den yttersta dagen för att ha accepterat Jesus Kristus som frälsare eller inte.

Avskaffar man den fria viljan helt och hållet däremot hamnar man ju i andra konstigheter, så det var kanske därför Locke inte ville gå hela vägen med den idén heller, men hellre förklarade den för meningslös.

Men det är exakt så Locke ska förstås, men för att vara mer exakt så utmanade han med "tabula rasa" idén (i brist på bättre ord) att idéer är medfödda, med det utmanades den auktoritära tron på en gud som bestämmer detta.

Självklart är vi slavar under biologin. Jaget bildas genom sinnenas korrespondens med varandra - och sinnena utvecklas via interaktion mellan kroppens nedärvda register och miljön. Det är allt som finns. Viljan bildas genom de föreställningar som vi måste få när våra nedärvda förmågor möter givna förutsättningar i miljön. Dina fantasier om "frihet" är förmodlogen ett resultat av att du har varit litet smartare än de flesta i din uppväxtmiljö. Vad jag har förstått har du problem med ångest (radera det om du tycker att det är privat): Jag antar att det är ditt utanförskap som har skapat känslan av utsatthet. Nu försöker du att reparera en skadad självkänsla med besattheten vid rika utsugares filosofiska alibin: Du söker identifikation med en fantasi om dig själv som suverän individ. Men sanningen är att du är helt beroende av andra människor. Vi är flockvarelser, vars biologiska grund har utvecklats i ständigt beroende av en flock. Sann självkänsla kan därför bara uppnås genom socialt beteende och flockgemenskap.

Medelmåttor som föds fattigt har inte en chans att klättra på karriärer i den nyliberala världen. Det är därför bara bluff och båg att påstå att de är fria individer. Och de intelligenta som föds fattigt saknar både inre trygghet och referenser, så för dem är det antingen rövslickeri eller lurendrejeri som gäller i din nyliberala värld - knappast bra för karaktären, familjen och samhället.

Istället för att tala om fri vilja kanske man borde tala om egen vilja, en individuell vilja som kan skilja sig från omgivningens krav och förväntningar. Att det finns en sådan individuell vilja torde väl stå klart för alla som någonsin har funderat över barns "trotsålder", eller svårigheten för diverse diktaturer att uppnå en nollvision på dissidenter, eller lydnadsvägran hos tamdjur som förväntas vara väldresserade, som hundar och hästar. Exakt vad den egna viljan är egentligen är kanske svårt att definiera, men den måste finnas eftersom den är empiriskt observerbar och vanlig.

Posta ny kommentar

The content of this field is kept private and will not be shown publicly.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.