Klassisk feminism att ladda ner
Läs ett kapitel. operation könsmaktsförståelse (pdf)
Lästips
Eftersom jag inte uppdaterar bloggen speciellt ofta och den här bloggen har en triljards spamförsök dagligen har möjligheter att kommentera begränsats, inga inlägg dyker upp innan de okejats.
Det svenska traumat som är folkhemmets ande
Med mössan i handen, skrapa med foten...och så en knuten näve i fickan.
(Vänskrift till Laura Agustín som försöker förstå folkhemmet.)
Jag minns det heta socialdemokratiska engagemanget genom min uppväxt, där sådana meningar ofta yttrades och som pekade på känslan att man är född förödmjukad genom sin plats i samhällets skikt. Att behöva be om saker och ting, och att tigga till sig mänsklig anständighet. Jag tror detta är något som genomsyrade en gång det socialdemokratiska patoset och det som bär upp hela idén med folkhemmet. Idén att slippa denna förödmjukelse, och därför blir själva idén om den svenska välfärdsstaten ett känslomässigt engagemang som synes handla om oss själva. Man skulle kunna påstå att Sverige blev John Rawls utopia, för vem vill frivilligt vara den förödmjukade? Och om det nu är möjligt att på förhand - bakom en slöja av okunskap - spela bort svarte petter ur leken, varför skulle vi inte?
Hela idén med folkhemmet är med andra ord känslomässigt grundat och blickar inte så mycket framåt som det alltid blickar bakåt. Mot den delen av den svenska historien där människor svalt och levde i fattigdom och elände. Där genomsnittsåldern, under 1840-talet, på en svensk man låg på ca 42 år, och barna- och mödradödligheten var en av de högsta i Europa. Det söps också hejdlöst, den genomsnittliga konsumtionen av brännvin låg på ca 46 liter varje år. Det kanske inte var så konstigt när delar av lönen på lantbruken och liknande betalades i natura och brännvin var en del av detta. Det är också en förklaring varför nykterhetsrörelsen fick en sådan framträdande plats inom arbetarrörelsen.
Dit vi aldrig vill tillbaka. Vi har lärt oss allt sedan vi koltade iväg till dagis att bara den snälla staten kan borga för att vi inte dör i rännstenen eller super ihjäl oss. Både principen om fördelning av välstånd som systembolag vilar på en skräck för att återuppleva Sverige "1840". Är det rimligt?
Backstuga istället för mellis och middagsvila.
Svälten som drabbade bondebefolkningen ledde till en av den svenska historiens största utvandringar någonsin. Och det är inte konstigt heller eftersom två tredjedelar (runt 1840-talet) av den svenska befolkningen var direkt beroende av lantbruket för sin försörjning och överlevnad.
Vi lever fortfarande med bilden av Karl-Oskar och Kristina och deras dotter som åt ihjäl sig på gröt på grund av svälten i hennes mage. Men vi tänker sällan på deras enorma kraft och beslutsamhet att på egen hand göra något åt sin eländiga situation. Folkhemsidén ser deras äventyr att söka lyckan som ett misslyckande. På sätt och vis har Mobergs epos kapats och formulerats om till ett svenskt möjligt och samtidigt idealiskt trauma, som om det fortfarande skulle äga sin giltighet. Det är som om det i den svenska folkhemsidén vilar ett ständigt avtryck av ett förflutet trauma som kan springa till liv igen och på samma gång blir mänsklig beslutsamhet att söka lyckan bortom väntan på eller självklarheten att folkhemmet serverar alltid ett misslyckande och ett hot mot den nationella självbilden om förödmjukelse. Karl-Oskar och Kristina är därför sedda som förödmjukade istället för företagsamma. Ändå, var det i ett land helt utan minsta tanke på folkhem och förödmjukelse som människor som dem byggde sina nya liv.
Det som glöms i den ständiga men nödvändiga återblicken är att industrialiseringen må ha varit skitig och lika slitsam som arbetet i det nya landet på sockerbetesfälten, men den bidrog till att välståndet spreds för alla grupper i samhället. Kvinnor blev också möjliga arbetare i den nya industrialiserade världen och med den kunde också ett visst oberoende nås. Detta innebar också att krav ställdes på arbetsgivare som aldrig förr hade varit tänkbart. Fackliga organisationer kunde organisera människor och ställa krav.
Min teori är att folkhemmet är en känsla mer än vad det har som betydelse som ett systembygge, en slags skräck för förödmjukelse, som är förståelig för var och en, och det är för att den skapas och återskapas (med 1840 som modell) som en personlig referens av vad vi inte vill uppleva som den också är så svår att bli kvitt. Den kan också vara en delförklaring till varför vi i Sverige ofta tycks vara benägna att offergöra oss själva och andra så fort vi upplever en rangordning av något slag. Klassamhället må på många sätt vara avlivat - och det är en konsekvens av folkhemmet - men vi ersätter det alltid med något graderande - mössan i handen och backstugan nästa - som i sin tur legitimerar denna folkhemskänsla och fortlevnad. Varför vi alltid blickar bakåt till "1840" beror helt enkelt antagligen på att vi upplevde inte något trauma under andra världskriget som övriga världen, och det känslomässiga engagemanget för förödmjukelsen ser därför också helt annorlunda ut.
Gamla blogginlägg blir aldrig gamla, läs gärna Attila om lite om samma sak.
Och lite relaterat om min polska mormors mor och hennes symaskin.
Comments
Men å andra sidan, hade Karl-Oskar och Kristina något annat val? Det var ju liksom inte så att de valde att starta företag istället för att spela WoW...
Annars så håller jag med dig om att det är ett himla oskick att folk argumenterar utifrån det förflutna. Att försöka leva upp till det förflutna är som att försöka leva upp till döda människor - båda är oantastliga.
Mycket träffande bloggpost. Får flera reflektioner.:
* Läste någonstans om en svensk som diskuterade invandringen till USA med en amerikan. Amerikanen undrade hur Sverige klarade sig utan de driftiga människorna som sökte sig till Amerika medan svensken såg det som att det var de lägst på samhällsstegen som lämnade landet.
* Lite grann tror jag att det är vår nedärvda skuld till vår förfäder som får oss att rösta på sossarna. Lite grann kan jag se hur mina mor- och farföräldrar skulle vända sig i graven om deras barnbarn skulle överge sin arvslott och bli den "fiende" till arbetarklassen det innebär att inte rösta på S eller V. I min skuld till vad mina föräldrar, farföräldrar gett till mig så ingår det nästan att rösta på S. Allt annat är att slicka stövlarna på borgarna.
* I sin iver att ta bort förödmjukelsen från vad det innebär att ha fötts med mindre pengar än andra så har man skapat andra barriärer där den som inte bliver vid sin lott ska få buga och bocka inför kollektivet för att få tillåtelse till detta. Och den s.k stolthet som man ibland kan inbilla sig att det är att vara "arbetarklass" blir en schimär som försvinner så fort man tar initiativet över sitt eget liv. Att vara arbetarklass innebär att man måste iträda den offerroll det medför och välja bort de valmöjligheter som det moderna samhället ger. Allt detta tar bort stoltheten både från att vara underdog i grunden och att skapa något.
Dock så är styrkor och svagheter inte absoluta, utan kontexbundna. Hade folk stannat kvar istället för att emigrera så hade de bara blivit olyckliga. Så på sätt och vis så var de som ville studera Bibeln på eget bevåg misslyckade i den svenska kontexten.
I Sverige rådde vid 1800-talet stort snobberi och titelsjuka.
Så här tyckte återvändande svenskar på den tiden;
"Ett antal väletablerade svenskamerikaner besökte Sverige på 1870-talet och deras kommentarer har givit historiker en inblick i vilka kulturskillnader som uppstått. En grupp från Chicago återvände hem i ett försök att åter bosätta sig i Sverige för att tillbringa sina sista år i hemlandet, men ångrade sig när de mötte förhållanden i det svenska samhället under sent 1800-tal. De kände sig obekväma med vad de beskrev som klassnobberi, utbrett fylleri och en ytlig religiositet och åkte tillbaka till Amerika."
Emigrationen från Sverige till Nordamerika
Denna kultur försvann inte bara för att sverige först fick allmän och sedan lika rösträtt.
Dessutom kommer ju begreppet "Folkhem" från den konservative tänkaren och professor i statsvetenskap Rudolf Kjellén (1864–1922). Den statsvetare som fått mest ryktbarhet utomlands, men samtidigt också dess svarta får i sverige efter andra världskriget.
Folkhemmets teoretiske fader
Ledande socialdemokrater i början av förra seklet blev inspirerade av många av hans perspektiv, däremot inte sagt att de inte var kritiska till en hel del annat, han var ingen förespråkare av demokrati.
På 20 och 30-talet kan det socialdemokratiska begreppet folkhemmet, eller medborgarhemmet som först var på förslag definitivt ses som något framåtblickande som ville lämna gammla kulturella skillnader bakom sig.
Att folkhemmet de senaste decennierna i del grupper betraktats på andra sätt är en helt annan sak.
"Man skulle kunna påstå att Sverige blev John Rawls utopia"
Återigen, Sverige är världens mest socialdemokratiska land, med tillfälliga avbrott för socialkonservativ regering. Vill du hitta de mest socialliberala, pröva med Danmark och Holland. Eller har helt plötsligt frågor som sexköp, haschkaféer och pubar blivit oväsentliga för att särskilja social-LIBERALISM från socialistiskt-konservativt förmynderi? Ja, och något libertarianskt utopia lär du ju inte hitta någonstans in the real world f.ö.
@Mats, tack för den kompletterande inputen, intressant och jag håller med, jag får skylla på att det blev antagligen en smula smalt och att det bör nämnas att folkhemmet är en sen idé som eftervärlden snarare rekonstruerar emotivt mer än försvarar som systemidé.
Posta ny kommentar