John Locke

I den brytningstid som Locke levde och verkade i, påverkade i hög grad de nya tankarna på naturlagarna, vilka innebar att de religiösa (teologiska) naturförklaringarna tappade mark. Locke resonerar utifrån ett empiriskt synsätt, verkligheten förklaras med hjälp av betraktelse och erfarenhet. Däremot föklarar han (och fler med honom) "naturlagen" i förhållande till Gud; Gud har givit människan det hon behöver, anpassat tillgångarna till behoven, bryter människan mot denna naturlag är det för att hon har tillgripit sig något utöver hennes behov, dvs. en annans "egendom". För Locke är "naturlagen" översättbar till "naturrätten", som är det gängse lockeanska uttrycket för beskrivningen av människans grundläggande rättigheter.
För att förstå var den lockeanska världsbilden kom från och var den hämtade sina slutsatser från måste man förstå den historiska kontexten. Under 1600-talets England hade folket och den styrande klassen upplevt en rad revolutionära tillstånd komna av maktkampssituationer mellan kung och parlament. Kungamakten var av tradition ett med kyrkan, kungen var med andra ord gudomligt utvald att styra (det är denna tradition som alla kungahus är sprungna ur). Något som hittills icke kunde ifrågasättas. Vilket kom att ifrågasättas. Huvudsakligen var detta en kamp mellan stat och kyrka. Man resonerade att: Sattes kyrkan ovan stat, då bestämde kungen, sattes staten ovan kyrkan, då bestämde parlamentet tillsammans med kungen. För anhängarna av kungamakten spelade detta ingen större väsentlig roll, eftersom kungen någonstans ändå bestämde. Den verkliga religiösa fajten handlade om att koppla loss stat och kyrka från varandra helt, eller inte. Det var puritanerna som stred för detta avskiljande. Puritanernna var olika slag av calvinister. Republiken som utropades under Cromwell gjorde det under stark puritansk ledning, och Cromwell själv var puritan. Denna republik föll redan på 1660-talet och en stuartkung återinsattes. Efter en rad händelser och stridigheter kom det till den sk 'ärorika revolutionen' 1688. Detta årtal är centralt för förståelsen för hur den engelska parlamentsformen med begränsad kungamakt formades.
Den anglikanska kyrkan var i många delar en kompromiss mellan de två synsätten - stat eller kyrka som överhuvud - om än att kyrkan lydde under staten/kungen huvudsakligen.
Lockes politiska system eller världsbild utgår från det han kallar samhällskontrakt, vilket betyder att statens väsen bygger på enskilda medlemmars samtycke.
Locke menar att människan i enlighet med denna "naturlag" (naturrätt) är sin egen egendom, ägare till sitt arbete och bör även äga rätten till resultaten av sina mödor, sin arbetsprodukt. Egendomstanken hos Locke är central för att förstå tankarna om Staten, den enda anledningen till att Stater bildas beror på att människor sluter sig samman för att bevara sina egendomar. Egendom är liktydigt med individens liv och frihet och dennes rätt till resultatet av sitt arbete. Människan ökar det hon fått sig tilldelat enligt "naturlagen" (naturrätten) , de som ökar nationens värde har också rätt till rikedom. Utifrån detta resonemang bygger Locke vidare, han anser att eftersom människan äger sig själv, äger hon sina tankar, dvs. i Staten skall åsiktfrihet råda, men han slänger in en brasklapp och menar att så länge åsikten inte skadar Staten skall den vara tillåten.
Locke är i sin grund demokratisk, han menar att Staten är till för människorna, Staten skall skydda sina medlemmar. En slags folkets makt, eftersom om de styrande skulle bryta mot "naturlagen", är det också rätt av folket att avsätta dem. Dock vill inte Locke låta detta resonemang bli alltför självklart. Det handlar inte om direkt- demokrati, utan om parlament, lagstiftning och att den yttersta makten ligger trots allt bortom folket, i form av samhällsklasser, adel och kung. Så den goda härskaren, i Lockes anda skulle vara en sammanhållande makt som tillser att medborgarna får sina behov tillfredsställda samt tillser att den producerande medborgaren får lön för mödan, tillse att lagar stiftas och skyddar medborgarnas "egendom". Lagstiftningen är garanten för ett jämlikt, rättvist och frihetligt samhälle. Naturrätten begränsas genom samhällskontraktet (se nedan) som förmedlas och upprätthålls genom lagen.
Locke utgår i sitt resonemang om statens legitimet att den måste tillförsäkra medborgarna (individerna) fördelar som de inte skulle haft i ett tänkt 'naturtillstånd' (innan staten, innan ett kontrakt). De måste - om de har tillräckliga kunskaper och äger förnuft - föredra statens fördelar framför detta 'naturtillstånd'. Man ska inte ta detta naturtillstånd bokstavligt, det är ett tänkt tillstånd som används för att förklara statens legitimitet. Det finns en svaghet i detta resonemang naturligtvis eftersom ingen verkligen tillfrågas, och om hon skulle protestera skulle detta bero på brist på fönuft och kunskaper? Men så menar inte Locke, han menar att statens legitimitet, och enda legitimitet består i att skydda individerna och naturrätten, det säger i sig ingenting om förnuft eller kunskaper hos en individ.
För Locke handlar Staten och relationen mellan medborgarna om ett samhällskontrakt. Med samhällskontraktet syftas på att naturrätten begränsas endast genom att någon annan ska kunna ha samma (natur-)rättigheter. Äganderätten betyder att man tillskansat (vi bryr oss inte om hur det gått till i exemplet) sig rätten att avgöra vad som ska göras med egendomen.
Till exempel om person X som hävdar äganderätten till objekt A samtidigt begränsar person Ys naturrätt; person Y får inte tillgång till objekt B, eller person X vill slå objekt A i huvudet på person Y. Då måste äganderätten begränsas genom restriktioner. Dessa restriktioner i naturrätten, här avsett i det ena fallet äganderätten explicit, och i det andra äganderätten i form av självägande, brukar kallas för sidorestriktioner. Man får inte begränsa en annan människas äganderätt hur som helst, och man får inte kränka någons självägande (att bruka våld är av sådan art) genom att använda egendom för att slå någon i huvudet. Därför är inte äganderätten total.
Med samhällskontraktet har medborgarna alltså inte rätt att själv avgöra i alla dess delar vad som ska ske med egendomen. Man har överfört denna rätt att skydda sin egendom, eller bestraffa tjuven (brottslingarna)- naturlag/naturrätt - till Staten. Hur denna stat administreras och hur maktförhållandena ser ut bekymrar Locke mindre än just lag och rätt. Det är lagen - till skydd för naturrätten - som är det primära för en stat.
Lockes huvudverk:
| Verk | On-line publikationer |
| A Letter Concerning Toleration (1689) | http://www.constitution.org/jl/tolerati.htm |
| Concerning Civil Government, Second Essay (1690) | http://etext.library.adelaide.edu.au/l/l81s/ |
| An Essay Concerning Human Understanding | http://www.arts.cuhk.edu.hk/Philosophy/Locke/echu/ |
| Some Thoughts Concerning Education (1693) | http://www.socsci.kun.nl/ped/whp/histeduc/locke/index.html |
Epigram: "Stop Traveler! Near this place lieth John Locke. If you ask what kind of a man he was, he answers that he lived content with his own small fortune. Bred a scholar, he made his learning subservient only to the cause of truth. This thou will learn from his writings, which will show thee everything else concerning him, with greater truth, than the suspected praises of an epitaph. His virtues, indeed, if he had any, were too little for him to propose as matter of praise to himself, or as an example to thee. Let his vices be buried together. As to an example of manners, if you seek that, you have it in the Gospels; of vices, I wish you have one nowhere; if mortality, certainly, (and may it profit thee,) thou hast one here and everywhere."
There's a crack in everything, that's how the light gets in. | Louise Persson 2003-2011

Comments
Posta ny kommentar