vetenskap

I Skånskan skrev Dennis Josefsson och jag (vi korspostar idag) en artikel om Lars Jansson, med udden riktad mot Sverigedemokraterna. Lars Jansson är en gammal följetong, som kan skådas här i gamla debatter om "invandringens kostnader". Tony Johansson på Skånskan gick i polemik mot Jansson i augusti, när Jansson dök upp (finns inte på nätet, men upplagt här), som replikerades av Johansson. Det som är fascinerande är hur Sverigedemokraterna alltid tidigare använt Lars Jansson som sitt främsta argument, men senaste året har tonat ned detta. Det har märkts inte minst när Sakine försök debattera frågan med SD:s partiledare Jimmie Åkesson. Men vad SD än säger utåt så tycks faktiskt Lars Jansson vara lika omhuldad som förr.

En annan sak som dykt upp, handlar om Lars Janssons meriter, han brukar titulera sig som pensionerad universitetslektor i företagsekonomi. Så det måste ju betyda att han har kompetens inom det område han pysslat med de senaste tio åren. På Göteborgs universitet (databasen GUNDA) finns inga uppgifter om publikationer inom området, det finns däremot tre skrifter. Två rapporter för UHÄ (Universitets- och högskoleämbetet) (1980 och 1983), och den tredje ett bidrag i en skrift från Handelshögskolan (1963). I övrigt ingenting. Det betyder att Lars Jansson inte tycks ha någon som helst akademisk kompetens i den fråga han gjort sig känd i och i synnerhet med boken Mångkultur eller välfärd.

Artikeln:

People with the right variant of a key gene could be 10 percent more likely to vote under certain circumstances, according to [...] Their study says two key genes, MAOA and 5HTT, have been shown to have a strong influence on the serotonin system, which regulates fear, trust, and social interaction. Those with the most “efficient” variants of these genes—or the variants able to best regulate the metabolism of serotonin—are likely be more socially oriented, according to the authors. “Voting is an act of pro-social behavior,” says Fowler, lead author of the study, which appeared in the July issue of the Journal of Politics.

Från: http://www.tjols.com/article-763.html

Och så vidare om gener och politik, så man kan ju ana att det där med varför kvinnor i högre utsträckning röstar vänster antagligen inte beror på att de jobbar i offentlig sektor, utan är mer komplex än så och finns en hel del olika slags förklaringar till. För varför jobbar då kvinnor så mycket mer i offentlig sektor? Kanske en viktig faktor här är att den offentliga sektorn förutsätter en vänsterpolitik, och som Sverige ser ut idag lever ju välfärdsstaten på kvinnors behov av staten i högre grad än mäns. Frågan är väl snarare varför just kvinnor skulle ha detta större behov av "skydd", och om det antas vara så, måste ju slutsatsen ligga i att det ligger något i det där med att kvinnor är från Venus och män från Mars, eller om det var tvärtom. Och då kanske det är snällt av staten att ordna det på det viset. Om det inte är så, så kan man ju undra över vad för slags strukturer välfärdsstaten förstärker eller bidrar till, och hur rimligt det är.

Men jag gissar att ingen vänstermänniska skulle vilja tänka så.

En kolumn av Lisa Bjurwald i DN idag handlar om muslimer och deras åsikter på de brittiska universiteten idag. Bjurwald plockar tämligen selektivt från rapporten.

I söndags presenterade den konservativa tankesmedjan Civitas en opinionsmätning utförd på 12 brittiska universitet, där nästan en tredjedel av muslimska studenter säger sig stödja dödande i islams namn. Dessutom fann man att fundamentalister regelbundet bjuds in för att hålla föreläsningar, som ofta är homofobiska eller gränsar till det antisemitiska.

25 procent av de muslimska studenterna sade sig ha liten eller ingen respekt för homosexuella. 40 procent ansåg att det var oacceptabelt för muslimska män och kvinnor att umgås fritt.

Det låter ju väldigt otäckt. Rapporten finns här, i slutsatsen (s. 84-85) står det emellertid så här:

This report shows that British Muslim students hold a diverse and broad range of opinions. The majority of Muslim students have tolerant ideas towards other minorities, reject violence in the name of their faith and support Britain’s secular and democratic society as well as its system of governance. 

However, there are also reasons for concern. Significant minorities of Muslim students – and particularly younger ones – support violence in the name of Islam, endorse punishing Muslim apostates “in accordance with the Sharia” and believe that men and women are not equal in the eyes of Allah and should not be treated equally.

[...]

The report additionally suggests that active members of Islamic Societies are more likely than other Muslim students to hold such intolerant views – notwithstanding that active ISOC members are also more likely to believe that democracy and re-interpreting the Sharia are compatible with Islam. ISOC leaders and former members make up the membership of the Federation of Student Islamic Societies (FOSIS).

However, as only a minority of Muslim students are active members of ISOCs, FOSIS’ claims to represent British Muslim students should be treated with caution. 

Treating FOSIS as representative of all Muslim students risks disproportionately empowering a small number of highly conservative, and sometimes Islamist, individuals at the expense of ordinary Muslims. 

[...]

The government, university authorities and Muslims themselves need to do three things to ensure that pluralistic Muslim voices triumph. They need to take action to diminish Islamist influence on campus, engage Muslims not yet committed to any specific interpretation of Islam, and support and strengthen the many Muslim groups and individuals who are already convinced that Islam is a democratic and progressive force for good.

(Mina fetningar)

Sedan kan man gå in och leta i tabeller och diagram och t ex ta fram följande som är minst lika intressant (s. 72):

Diagram 71: Do you believe that men and women should be treated equally? A comparison of active ISOC members and non-members

86% ansåg det bland ISOC-medlemmar, medan 91% ansåg det bland icke-medlemmar.

Det låter ju förstås inte lika spektakulärt som att 40% (faktiskt 48%, med viss skillnad mellan yngre och äldre, se s. 72) är emot "free mixing". Vissa drog tydligen en gräns mellan det sociala livet och arbete/studier.

Detta kan jämföras med exempelvis det amerikanska folkets åsikter om kvinnors traditionella roll (Pew Research Center):

Ja, alltså hälften av det amerikanska folket tycker inte att kvinnor ska tillbaka till spisen. Det var ju fint, och hela 60% av de sekulariserade tycker det samma. 

På frågan om tolerans mot homosexuella (s. 60) så står det att:

Diagram 52: How much respect do you have for homosexuals? A comparison of Muslim and non-Muslim students

9% av muslimerna angav liten eller stor respekt, och 11% av icke-muslimerna. 53% av muslimerna och 77% av icke-muslimerna angav "The same amount of respect as I have for anyone else". Men hela 25% av muslimerna och "bara" 4% av icke-muslimerna angav ingen respekt alls. (13% av muslimerna var osäkra).

Att religiösa alls skulle hysa sådana åsikter är ju knappast ovanligt. Håller det inte för otänkbart att det finns fler likartade tendenser mellan olika religiösa som Pew Research Center påpekar än färre, även i Storbritannien:

In many ways, Muslim Americans seem like a mosaic of many other American groups, sharing certain traits with these other groups while not being identical to any of them. They are anything but wholly apart; indeed, in important respects, Muslim Americans reflect the religious and political values held by most other Americans.

Men det är ju inte en lika spektakulär dramaturgi kring det. En jämförelse till med amerikaner för sakens skull: 

19% av de sekulariserade amerikanerna fann att homosexualitet inte bör accepteras i samhället. Notera att protestantiska amerikaner tycks mer negativa än katolska. Ring DN:s ledarredaktion!

Med det sagt menar jag inte alls att religion är bekymmerslöst, tvärtom, och fundamentalister bör tas på allvar, men det kan vara bra att försöka vara nyanserad, även i en DN-ledare. Som att försöka fundera på vad det betyder att samma tankesmedja i en annan relaterad rapport skriver:

This report lays out the range of extremist material produced and circulated by UK-based extremists online and shows how and why the government’s failure to prosecute those who run and contribute to such websites puts the British public at risk of further terrorist attacks.

Jämför gärna med en annan text som Bjurwald skrivit:

Hur kan vi vika oss för radikala element, men samtidigt tillåta att yttrandefriheten missbrukas för att kränka och svartmåla som i fallet Radio Islam?

Lägg ihop två och två varför denna ledare skrivits och vad agendan är. Det är antagligen ingen slump alls att bloggosfären fick en bloggsörjesmäll som egentligen inte handlade om Blodinbella, utan snarare ett sätt att tjuvåka för att säga något i förbifarten om bloggosfären och FRA, det säger mer om nödvändigheten i Bjurwalds värld att demontera friheten för den så kallade tryggheten, och att bloggvärlden gör det inte så lätt.

Tillägg: Ni undrar säkert hur det står till med att "döda i namn av religion?" 11% av muslimska medlemmar i ISOC tyckte det var rättfärdigat om det var frågan om "Yes in order to preserve and promote that religion", medan 3% av de muslimska icke-medlemmarna tyckte det, och 1% av icke-muslimer (se vidare s. 44). Dessa är alltså de som är de potentiella poängtagarna i Jihad. För som de brukar beskrivas är just de som anser det vara rätt att sprida islam med våld mot väst.

Om religionen var under attack: "Yes but only if that religion is under attack" (vad betyder det ens och hur ska det tolkas?) fördelade sig svaret som 49% av ISOC-medlemmarna att det var rättfärdigat, men bara 22% av icke-medlemmarna (och starkt varierat med ålder).

Annat relaterat: Isobel, Blogge skriver också intressant men om en annan journalist som jag själv inte orkat bry mig om.

intressant om lisa bjurwald, yttrandefrihet, kriget mot terror, FRA