A Pox On All Their Houses

  • warning: Creating default object from empty value in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/taxonomy/taxonomy.pages.inc on line 33.
  • strict warning: Non-static method view::load() should not be called statically in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/views.module on line 906.
  • strict warning: Declaration of views_handler_filter::options_validate() should be compatible with views_handler::options_validate($form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/handlers/views_handler_filter.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_handler_filter::options_submit() should be compatible with views_handler::options_submit($form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/handlers/views_handler_filter.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_handler_filter_node_status::operator_form() should be compatible with views_handler_filter::operator_form(&$form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/modules/node/views_handler_filter_node_status.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_plugin_row::options_validate() should be compatible with views_plugin::options_validate(&$form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/plugins/views_plugin_row.inc on line 0.
  • strict warning: Declaration of views_plugin_row::options_submit() should be compatible with views_plugin::options_submit(&$form, &$form_state) in /hsphere/local/home/louisep/louisep.net/blogg/modules/views/plugins/views_plugin_row.inc on line 0.

I stort sett meningslöst

Svensk politisk debatt är antagligen det mest meningslösa som finns, som ett eko av ett symptom på depression, låst och stympat, med mycket få undantag. Ta vilken som helst politisk händelse och försök hitta någon form av intelligent liv, eller något liv alls, nio av tio gånger kammar du noll. 

Bortse från riksdagens öppnande idag och Kungens grötsvammel kring hur ledsen han är över att Sverige svek norrmännen under andra världskriget. Eh whut? Att lyssna på talarna i övrigt - en provkarta på hela spektrat av olika slags knäppa människor som sitter i Riksdagen - som alltså har maktposition, men vad de har att säga är egentligen inte mer begåvat än det där grötsvamlet. Vilket fall som helst är det tid för ansvar för att kunna rusta för framtiden, enligt vår statsminister, vad det nu betyder, det är ju så meningslöst att det kan betyda vad som helst. En floskel. 

Men det är inte den meningslösheten jag tänker på utan på hur debatter förs om aktuella politiska händelser.  

En ganska stor politisk händelse av svenskt snitt nyligen var valet av ny partiledare till Centern. Så här retrospektivt när den värsta stormen lagt sig verkar den vanligaste responsen ha varit det här med att Annie Lööf gillar Ayn Rand, eller mer specifikt att hon uttryckt att hon uppskattat det där verket Och världen skälvde. Den nivån, de debatterna, liksom exemplifierar vad jag menar med meningslösheten i svensk politisk debatt. Att så många verkar tycka att en referens till Ayn Rand i uppskattande ordalag på något sätt diskvalificerar politisk kompetens säger en hel del om politiskt spel men föga något om politiskt innehåll. 

Den med tiden mycket slitna halmdockan "nyliberalism" plockas fram igen och igen. Det är som om själva begreppet "nyliberalism" i sig ägde någon övernaturlig kraft. Genom att uttala ordet "nyliberal" så kan det tänkas att det är som att skjuta en silverkula mot en vampyr, de självantänder, brinner upp och försvinner.

Detta är nivån. 

 

För detta val kan givetvis kritiseras på en mängd olika sätt och ur olika politiska perspektiv. Från ett vänsterperspektiv kan man ju tycka att kritiken skulle vara Lööfs politik och ambitioner - låt oss säga det där om exempelvis papperslösa och sjukvård, eller platt skatt. Tydliga markörer för en vänster som vill ha något att säga. Men nej, nej, Ayn Rands människosyn och nyliberalism är det hetaste. Se t ex här och här för "akademisk" aka neutral analys som i stort på alla de sätt och vis är meningslös. För att inte tala om det här med hennes relativa låga ålder (som om kompetens bor i antalet år man haft politiska åsikter som gillats av andra) och diverse lilla vännen-tekniker. Meningslöst!

Jag, och fler med mig, kan tänka mig kritisera Lööf ur ett integritetsperspektiv, och för den där bortblåsta integriteten hon visade som politiker när allt sådant stod på spel. Jag tvivlar lika mycket som Anna Troberg kring Lööfs vapenborder Federleys hjälteframtoning. För mig blir denna tanke lika gällande, nämligen den där nästan totala bristen på meningsfull diskussion kring Annie Lööf och framför allt vad det är som är så bra med en politiker som inte står pall för det hon/han tror på och faktiskt sagt sig företräda för sina väljare (jag var en av dem).

Dessvärre verkar det som om Federley tror att hela Sveriges befolkning drabbats av galloperande flugminne. Den FRA-lag han kritiserar var han själv med och röstade igenom 2008. Den datalagring han ondgör sig om röstade han själv för 2011.

Inte uteslutande integritetspolitik av den arten, utan varför inte också kritisera det frånvarande modet hos Lööf, att ifrågasätta införandet av en av förra århundradets mest kroppsintegritetskränkande och kvinnoförnedrande lag (sexköpslagen). Lööf är jurist, och hon är som sagt liberal (och nota bene påstådd "nyliberal"). Federley vågar mer här, det är sant. Men jag väntar än på Lööf.

Jag vet, här kommer det: för att det skulle undergräva hennes roll som politiker. Är det inte tjusigt så säg?

Att vara kass på politisk ryggrad betyder ju förvisso inte att en debattartikel i sig eller en mängd ställningstaganden i  andra frågor är dåliga och veliga, men det är något som kliar även i mig när det kommer till politik och hur det utövas, och speciellt när de personliga kostnaderna för att stå rakt är tämligen graderade. 

Det kostade personlig flis i FRA-frågan. Det är sådant jag ofta tänker på nuförtiden, och meningslösheten i debatten.  

Det är inte politikerförakt, det är politikersorg. 

Vi behöver modiga/krångliga/obekväma politiker.

Jag vill minnas att Camilla Lindberg (ja, hon som faktiskt stod pall under FRA-debaclet) en gång vid en ganska intressant paneldebatt ifrågasatte den svenska politikerrollen, och efterlyste mer mod att stå på sig (annars står staten på dig). 

Den typen av debatt som skärskådar de krav vi ställer på politiker å ena sidan (minns TV-licensers betydelse för en ministerpost), hur olika de kan slå (minns Lundin Oil och Bildt), hur media och den typen av makthavare styr mycket av detta eller slarvar bort det, och å den andra att det är en stor förlust att politiker har mer att vinna att navigera rätt för att stanna kvar, än att stå pall. 

Camilla åkte ut, inte Lööf eller Federley. 

Så det är uppenbart att det lönar sig dåligt att stå rak i en storm. Det är därför synd att den svenska politiska debatten ägnar sig så mycket åt meningslösheter, det gör inte direkt att incitamenten för att stärka ryggarna på  de politiker vi väljer ökar. 

Vi får dem politiker vi förtjänar. Depressionen är ett faktum.

Syndicate content