religion

Handlar debatten om täckande slöjor och burkor egentligen om vår syn på integration kontra assimilation? Är själva vattendelaren inte omsorg för kvinnor utan snarare synen på de avvikande och därmed de accepterade? 

För om vi strävar efter integration kan budskapet bara bli: klä dig som du vill men kom inte och gnäll om du finner dig oanställbar av den anledningen. Det vill säga; ansvaret är ditt och inte andras bekymmer hur du väljer att finna dig tillrätta i ett samhälle. Som man väljer har det konsekvenser. Strävar vi efter assimilering blir budskapet naturligtvis ganska enkelt förbud, då assimilering är att eftersträva likhet, inte mångfald eller olikhet.

Kanske en dum fråga i allt detta, men hur stort är problemet? Hur många kvinnor i burka, dvs med täckt ansikte i Sverige aspirerar ens på att söka anställning på öppna marknaden? Jag känner ingen som bär burka, har bara sett dem på håll och aldrig någonsin i offentliga sammanhang bortsett från Halal-TV. 

Därför är debatten i sig intressant som fenomen, det är något annat som sker mellan raderna som inte alls handlar om burkor och whatnots. Så även debatten om möjligheten eller omöjligheten att ha Sharialagar som ett parallellt juridiskt system och med den en ofrånkomlig debatt om en avhandling. Tål den liberala staten något sådant? Nej, tycker antagligen de flesta icke-muslimer, det vore ju otänkbart eftersom det står i motsats att individen är rättsubjekt, inte traditioner och kollektiv. Däremot bör det stå vuxna människor fritt att försöka leva strängt och knäppt på vilket vis de behagar på en privat kontrakterad nivå. Vilket jag håller med om principiellt, men det beror på hur man argumenterar emot sådana förslag. Att attackera Mosa Sayeds doktorsavhandling i juridik, Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige för att den är utförd på juridiska institutionen och inte t ex inom den teologiska, tillhör dessvärre inte de bättre argumenten från Dilsa Demirbag-Sten. Det argumentet hör nog mest hemma i avdelningen för kuriosa sidospår för att smasha fack.  

Men det underliga, det riktigt underliga, är att vi redan har lagar som principiellt liknar Sharia, där religiöst färgad tradition och kollektiv står över individen i juridiken. Till dessa hör exempelvis brottsbalkens föremål sexköpslagen och bruk och innehav av narkotika. 

PS. För att inte tala om ordningslagen som berör dans och dryck, och den tillhörande hysterin kring människor som rejvar i skogen.

(Förresten så undrar jag över kuriosa sak. Hanne Kjöller gjorde ju någon slags magoperation för sin fetma, och jag antar att det bekostades av Landstinget. Anledningen att jag tänker på det är det smått absurda med att tro att deprimerade och utslitna människor bara behöver rycka upp sig och inte sitta "passiva" vid köksbordet och belasta sjukförsäkringssystemet. Så enkelt är det inte för alla. Rimligtvis borde hon kunnat banta istället för att belasta vården med sin onödiga fetma. Jag säger inte att hon har fel, jag bara undrar över självinsikter. Verkligen en parentes på detta, men ändå, jag förstår inte varför ingen säger något.)

Jag förstår bitivis Aqurettes invändning om "xenofobi" i frågan om omskärelse, men snarare hur han resonerat. Det förutsätter att premissen verkligen är att protester mot omskärelse på pojkar är grundat på xenofobiska skäl och inte på omskärelse som ingrepp. Här tror jag Aqurette helt enkelt gjort en felbedömning. Tror man att det är harmlöst återstår ju bara den xenofobiska förklaringen. 

Det är inte ett harmlöst ingrepp. Se exempelvis nätverket SNOP (som menar att ordet könsstympning snarare borde användas). Det är frågan om att mutilera delar av områden som är erogena. Det är inte harmlöst, och något som man som myndig person måste få råda över och fredas under tiden. Humanast så. Det betyder inte att det är respektlöst mot religiösa uppfattningar, det är däremot att mota bort religion från staten och lagen och offentliga resurser. 

Däremot finns alltid frågan hur man bäst bekämpar denna typ av företeelse. Att man från den 1 oktober i år ska kunna via landstingen göra dessa ingrepp på små barn är helt enkelt makabert. Och att motivera detta - som Aqurette gör i sin uppföljning - med att man kapar en sjätte tå eller könsbestämmer hermafroditer (vilket i sig inte är speciellt genomtänkt alla gånger) är inte tillräckligt eller relevant. En sjätte tå är verkligen socialt harmlöst vare sig man har den kvar eller kapar den, men smärtan är ju inte oväsentlig att utöva på ett litet barn som inte kan uttrycka sin vilja? En hermafrodit - eller sexuellt svårbestämbar person - är en komplex fråga som inte enkelt löses med ett medicinskt ingrepp innan personen i fråga själv format sin identitet. 

Ett övergrepp motiverar inte ett annat. Och som någon påpekar fredar vi numera hundar från att få sin svans kuperad. Vi kan nog freda små barns snoppar också. 

Fler bland annat: Calle, Ingerö, Common sense

Tillägg: Informativ sida om konsekvenser av omskärelse: norm.org

Läser i Aftonbladet att nu ska Alliansen stänga ned alla nattis. För det står så i den nya skollagen menar debattören.

Om regeringens förslag blir verklighet ska kommunerna inte längre erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger.

Läser i nya skollagen att så är inte fallet (s 597-600).

Och apropå biblar och sådant. Humanisterna har en rikskampanj "Gud finns nog inte" som inte undgår någon och på FB så har de förstås en grupp. Jag gick med i den ryggradsreflexmässigt. Jag ångrade det när jag funderade på saken och gick därför ur nästan lika snabbt som jag gick med. Det berodde först på det tilltagande tjatet om hur gruppen växte, nu saknas bara 666 medlemmar till 5 000, och så vidare. Inte för att jag tror på djävulen heller men jag känner igen religiös extas när jag ser den och det var droppen. Sedan påpekade någon att deras test på deras sida var absurd, så jag var tvungen att kolla hur absurd. Den var absurd och så här:

På fråga 1 ska man svara om man tror att gud finns nog eller nog inte. Vilket gör resten av testet tämligen överflödigt å ena sidan, saken vore ju biff, å andra sidan gick det inte att svara på om man nu är agnostiker eller helt enkelt håller dörren öppen, eller kanske till och med tänker att jag bryr mig nog inte om gud finns eller inte. På fråga 2 skulle man klicka på saker man gör som de menade är religiösa. Som att man firar jul och läser någon religiös text som Bibeln. Har du tänkt på att de är religiösa? För helvete, idioter! Att fira jul är att käka mat och kränga klappar och höra farfar snarka, det är inte religiöst, det är tradition som förvisso en gång hade religiös mening för alla. Att läsa Bibeln gör man inte bara för att hitta religiös mening utan för allmänbildningens skull.  Fråga 3 fick man välja mellan att tro att moral antingen är religiös eller skapad av "människor" i en glidande skala För någon med en gnutta insikt i idéhistoria och filosofi går det ju inte att svara enkelt på. När jag inte trodde det kunde bli värre så dök frågan (6) upp över vem man helst ville prata med när man genomgår en kris: präster, troende, professionella eller icke-troende. Hallå? Var är alternativen en vän, mamma, pappa, syskon, oavsett deras religiösa tro? Abort dök upp förstås, men inte sexköpslagen, abort handlar om kvinnors rätt över sin kropp, så skulle vara intressant att höra Humanisternas inställning till sexköpslagen, de borde ju vara emot den. Men de har faktiskt inte sagt ett pip om den. Desto mer om de förskräckliga biblarna på hotellen. Det gäller att trycka på de viktiga sakerna i vårt religiösa land?

Sedan pallade jag inte mer, och gick tillbaka och blev värstingreligiös på pin kiv:

Trevligt att du tog dig tid att göra vårt test ändå!
Fortsätt gärna att fundera på varför ni religiösa ska få ha så stort inflytande i Sverige, fast vi som inte tror på någon gud är mångdubbelt fler.

 Härligt argument, om de "religiösa" var fler vore det ok?

Jag gör tummen ned på ett ateistiskt och intressant fuck off vis.